Denna introduktion till grönt byggande ger en grundläggande översikt över vad grönt byggande handlar om. Den riktar sig till dig som är ny inom grönt byggande, oavsett om du är en hantverkare eller en professionell byggare som är ny inom hållbart byggande.

På dessa sidor lär du dig grunderna i grönt byggande, inklusive vad det är och varför vi alla bör bygga grönt. Vi går igenom de många termer som används för miljövänligt byggande och visar vad som gör ett byggprojekt grönt. Därefter utforskar vi alla fördelar med grönt byggande, både miljömässiga och ekonomiska, för att visa hur du kan dra nytta av grönt byggande i ditt nästa byggprojekt.

Vi kommer också att fördjupa oss i material och tekniker och visa dig vilka kriterier byggare använder när de utvärderar ett materials hållbarhet. Dessutom får du lära dig om naturliga byggtekniker och högpresterande byggtekniker som kan användas för att bygga gröna byggnader. Slutligen visar vi dig några av de viktigaste verktygen som byggare använder för att utvärdera exakt hur grönt ett projekt är: certifieringar, klassificeringar och livscykelanalyser.

Läs dessa sidor för att snabbt få en uppfattning om vad grönt byggande handlar om. Fortsätt sedan genom resten av webbplatsen för mer detaljerad information om allt som har med miljöanpassning att göra.

1. Vad är grönt byggande?

Grönt byggande är en resurseffektiv byggmetod som ger hälsosammare byggnader som har mindre påverkan på miljön och är billigare att underhålla. Detta hållbara byggsätt tar hänsyn till hela byggnadens livscykel: placering, design, konstruktion, drift, underhåll, renovering och rivning (läs Livscykelanalys för mer information).

Begrepp som hållbart byggande, högpresterande byggnader och grönt byggande används omväxlande för att beskriva i princip samma sak, även om det finns variationer på temat som har något olika betydelser. Naturligt byggande är till exempel en hållbar form av byggande, men med avsikten att endast använda naturliga byggprodukter. Hållbar design omfattar grönt byggande, men går ännu djupare in på en rad frågor, från mikro (hållbar möbeldesign) till makro (hållbar stadsplanering).

Omfattande klassificeringssystem som certifierar gröna byggnader, såsom BREEAM, LEED och Passivhaus, mäter en byggnads hållbarhet enligt flera kriterier. Tillsammans ger dessa kriterier en korrekt bild av vad grönt byggande handlar om. De vanligaste kriterierna listas nedan.

Utbredning är inte hållbart. Gröna byggare uppmuntras att bygga på tidigare bebyggd mark istället för att exploatera ny mark.

Det är också viktigt att bygga nära befintlig infrastruktur, såsom busslinjer och bibliotek, för att minska invånarnas beroende av transporter, eftersom ansträngningarna för att bygga ett grönt hem är bortkastade om de boende måste pendla långa sträckor varje dag.

Ju mindre byggplatsen är, desto bättre, eftersom det innebär mindre miljöpåverkan. Tomter som har anlagts på ett hållbart sätt och som inte drabbas av jorderosion eller ljusföroreningar anses också vara mer hållbara.

Vatten

Vattenminskning är inbyggt i designen genom användning av lågflödestoaletter, gråvattensystem, xeriscaping (landskapsarkitektur med minimal eller ingen bevattning) och regnvattenuppsamling.

Fokus ligger först på att minska behovet av vatten (dvs. lågflödestoaletter) och sedan på att hantera vattnet efter att det har använts (dvs. bevattning med gråvatten). Metoder för vattenuppsamling, såsom regnvattenuppsamling, är också centrala för hållbart byggande.

Läs Green Building Guide to Water Efficiency för mer information om detta ämne.

Energi och atmosfär

Gröna byggnader konstrueras med energieffektiva konstruktioner (dvs. passivhus byggs med superisolering och andra tekniker för att säkerställa en tät byggnadsklima och minimal energiförbrukning).

Processer som använder ren energi, såsom geotermiska och solcellssystem, används också i stor utsträckning i hållbart byggande.

Läs Green Building Guide to Energy Efficiency and Renewable Energy för mer information om detta ämne.

Material och resurser

Bamboo natural sustainable building material

Enligt Eurostat kommer 38,4 procent av EU:s totala avfall från bygg- och rivningsverksamhet. För att minimera påverkan från denna slösaktiga industri minskar gröna byggare materialanvändningen där det är möjligt. De återanvänder och återvinner också material genom att återvinna, demontera, återtillverka och renovera.

Material som är hållbara föredras eftersom de inte behöver bytas ut så ofta. Man är också noga med att välja material som är hållbart producerade, kommer från naturliga, förnybara källor och kräver minimala transporter.

Läs Green Building Guide to Sustainable Materials för mer information om detta ämne.

Storlek

En annan aspekt som har att göra med material och resurser är byggnadens storlek. Den genomsnittliga bostadsstorleken i Europa är cirka 90–100 m². Större bostäder tenderar att använda ännu mer material än vad som motsvarar deras proportionella ökning i storlek.

Trots att det har skett betydande förbättringar under de senaste åren när det gäller byggteknik och produkter som ger bättre energieffektivitet, isolering och lufttäthet i byggnadsklimatet, kräver större bostäder fortfarande mer energi för att drivas.

Det finns ingen specifik bostads- eller byggnadsstorlek som anses hållbar, men det finns riktlinjer. Vermont Builds Greener har publicerat ett poängsystem som tilldelar poäng baserat på ett tröskelvärde beroende på antalet sovrum (ett till sex). Om tröskelvärdet överskrids dras poäng av.

Inomhusmiljökvalitet (IEQ)

Européer tillbringar upp till 90 procent av sitt liv inomhus, vilket innebär att inomhusluftens kvalitet är mycket viktigare för vår hälsa än utomhusluftens kvalitet. Gröna byggare strävar efter att bygga byggnader som inte bara är bra för miljön, utan också för vår hälsa. Material med låga utsläpp uppmuntras, såsom färger utan VOC och formaldehydfria möbler. Förbättrad ventilation och fuktbeständiga produkter är också viktiga egenskaper för IEQ.

Byggande innebär inte bara den fysiska konstruktionen av byggnader. Byggande innebär också utveckling av ett bostadsområde, skapandet av en park, omgestaltning av infrastruktur. Vissa betraktar grönt byggande som en kultur av transformation. Ett framåtblickande exempel är omgestaltningen av ett helt förortsområde till ett bilfritt, tätbefolkat bostadsområde med enkel tillgång till stadsodling. Living Building Challenge fångar detta koncept av holistiskt byggande bäst med den provocerande frågan: ”Tänk om varje enskild design- och byggåtgärd gjorde världen till en bättre plats?”

Läs Green Building Guide to Indoor Environmental Quality för mer information om detta ämne.

2. Varför bygga grönt?

I hela Europa växer insikten om att byggnader inte längre är passiva strukturer, utan att de är centrala för klimatåtgärder och ekonomisk resiliens. För närvarande står byggnader för cirka 40 procent av EU:s slutliga energianvändning och 36 procent av dess energirelaterade koldioxidutsläpp. Dessutom är ungefär tre fjärdedelar av Europas byggnader fortfarande energieffektiva, medan endast 0,4 till 1,2 procent av byggnadsbeståndet uppgraderas varje år. Denna obalans utgör ett stort hinder för att uppnå EU:s klimatmål: om renoveringstakten inte fördubblas kommer byggnaderna att hamna långt ifrån målen om koldioxidneutralitet till 2050.

Grön byggnation medför visserligen en viss merkostnad. Enligt branschstudier överstiger den initiala merkostnaden sällan 0,5–12 procent jämfört med konventionell byggnation. Denna extra kostnad innebär dock investeringar i avancerad isolering, effektiv glasning, förnybara energisystem som solpaneler eller värmepumpar och koldioxidsnåla material – som alla ger betydande fördelar. Ett grönt tak, som kostar mellan 108 och 355 euro per kvadratmeter, kan mer än fördubbla takets livslängd och öka fastighetens värde med cirka sju procent. I Belgien ledde uppgraderingen av bostäder från dåliga energiklasser som F till D till besparingar på cirka 57 000 euro under investeringens livslängd. Även blygsamma extra kostnader ger alltså betydande avkastning på lång sikt.

Ökat värde och högre uthyrningsgrad

Intäktsökningarna sträcker sig bortom besparingarna. Energieffektiva bostäder har ofta 4 till 10 procent högre försäljningspriser och 8 till 25 procent högre hyror. De har också upp till 23 procent högre utnyttjandegrad. För kontor har BREEAM-certifierade gröna byggnader i London visat på premier på 21 procent på försäljningspriserna och 18 procent på hyrorna. Sådana prestandaskillnader förvandlar gröna meriter från etiska uppgraderingar till differentierande affärsstrategier.

Miljöpåverkan

Miljömässigt är gröna byggnader av enorm betydelse. Om bara en fjärdedel av det ineffektiva bostadsbeståndet i Europa renoveras skulle EU:s energiförbrukning och koldioxidutsläpp kunna minska med uppskattningsvis 5–6 procent. För att uppnå klimatmålen för 2030 måste värme- och kylbehovet minskas med 14 procent och koldioxidutsläppen med 60 procent jämfört med 1990 – mål som endast kan uppnås genom att byggnader omvandlas. För närvarande ligger sektorn 40 procent efter i viktiga indikatorer som energianvändning, utsläppsminskningar och renoveringsinvesteringar. Samtidigt bidrar byggsektorn kraftigt till de totala utsläppen i Europa, och en övergång till cirkulär design och koldioxidsnåla material skulle kunna minska det inbyggda koldioxidutsläppet dramatiskt – med upp till 96 procent för cementrelaterade utsläpp och frigöra så mycket som 360 miljarder dollar per år i nettovärde globalt fram till 2050.

Den operativa effekten av grön design är också betydande. Byggnader förbrukar cirka 80 procent av sin livscykelenergi under användningsfasen. Genom att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning, ventilation, belysning och kylning kan gröna byggnader omvandlas från energislukare till ”energiproducenter” som integreras i det smarta elnätet och ekosystemet för förnybar energi. Eftersom uppvärmning i bostäder fortfarande huvudsakligen är beroende av fossila bränslen – som 2017 utgjorde 76 procent av systemen – är satsningen på effektiv elektrifiering central för EU:s mål.

Andra fördelar med att bygga grönt

Minskad efterfrågan på infrastruktur – Högpresterande byggnader kräver mindre energi och vatten, vilket minskar belastningen på gemensamma resurser och gör att infrastrukturkapaciteten kan utökas. Kommunerna har två stora skäl att glädja sig över detta. De kan ta ut högre fastighetsskatt för byggnader som har ett högre fastighetsvärde och de sparar på infrastrukturkostnaderna.

Ökad produktivitet och närvaro – Studier har visat att det finns ett positivt samband mellan förbättrad inomhusmiljö och produktivitet och närvaro. Produktivitetsvinster på 2 till 10 procent och en minskning av frånvaron med 35 procent har rapporterats för gröna hyreslokaler.

Ökad försäljning – Högre försäljning har rapporterats i byggnader som maximerar det naturliga ljuset. En undersökning dokumenterad i Skylighting and Retail Sales: An Investigation into the Relationship Between Daylighting and Human Performance rapporterar en 40-procentig ökning av försäljningen i butiker som använder takfönster istället för elektrisk belysning.

Statliga ramverk och finansiering minskar risken ytterligare. EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda kräver att utsläppen i offentliga byggnader ska vara nära noll senast 2028 och i alla nya privata byggnader senast 2030. Initiativ som Renovation Wave syftar till att gradvis fördubbla den årliga renoveringstakten till 2030 och samtidigt kanalisera miljarder till uppgraderingar av byggnadsbeståndet. Dessa åtgärder driver på storskaliga finansieringsprogram, inklusive gröna obligationer och låg räntefinansiering via Europeiska investeringsbanken, vilket gör grönt byggande alltmer attraktivt.

3. Gröna byggmaterial

Olika människor har olika uppfattningar om vad som egentligen utgör ett ”grönt byggmaterial”, men det finns vissa standarder som de flesta kan enas om. Alla material som bidrar till att uppnå målet om förbättrad hållbarhet genom att minska byggprocessens miljöpåverkan kan betraktas som gröna. Construction Specifications Institute, en auktoritet inom byggspecifikationer, har klassificerat gröna byggmaterial enligt ett antal kriterier, som vi har sammanfattat här.

Resurseffektivitet

Förnybara, naturliga eller rikligt förekommande – Naturmaterial som inte kräver någon eller minimal bearbetning; material som växer snabbt; förnybara resurser; hållbart skördade material – certifierade av en tredje part, t.ex. Forest Stewardship Council. (t.ex. bambu, kork och FSC-certifierat trä).

Lokalt tillgängliga – Produkter som erhålls lokalt minskar transportbehovet och sänker utsläppen av växthusgaser. (t.ex. jord som används för stampad jord och komprimerade jordblock). Vissa av produkterna i föregående kategori, såsom bambu, är idealiska byggmaterial, men om de måste transporteras långa sträckor är de inte särskilt hållbara. Bambu är ett bra exempel, eftersom det mestadels importeras från Asien. Vissa arter av gräset kan dock odlas i Europa.

Återvunnet innehåll – Byggmaterial som är tillverkade av återvunnet material (t.ex. papperbetong, miljöskivor, trä-plastkomposit).

Återvinningsbart eller återanvändbart – Till skillnad från ovanstående – material som inte nödvändigtvis är tillverkade av återvunnet material, men som kan återvinnas eller återanvändas i slutet av sin livslängd (t.ex. metaller, trä, plast, glas).

Återvunnet, demonterat, återtillverkat eller renoverat – Att ta något innan det hamnar på soptippen innebär inte bara att det blir en produkt mindre som behöver kasseras, utan också en produkt mindre som behöver tillverkas (t.ex. möbler och inredning som skåp, dörrar, fönster och golv).

Hållbara – Material som håller längre behöver inte bytas ut så ofta. Vissa anser att icke-förnybara material som plast är ”gröna” på grund av sin hållbarhet (t.ex. sten, koppartak, trägolv och alla högkvalitativa möbler och skåp som håller länge).

Resurseffektiv tillverkningsprocess – Tillverkare som är effektiva i sin tillverkningsprocess genom att använda mindre energi, släppa ut mindre växthusgaser och producera mindre avfall än konventionella tillverkare.

Energieffektivitet

Alla system, material och komponenter som minskar energiförbrukningen genom att använda förnybar energi, såsom:

solcellssystem
solvärme
geotermisk energi
vindkraftverk
mikrovattenkraft

Vattenbesparing

Material och system som sparar och samlar upp vatten, såsom:

system för uppsamling av regnvatten
toaletter, kranar och duschmunstycken med låg flödeshastighet
system för gråvatten

Inomhusluftkvalitet

Låg eller ingen VOC / minimala kemiska utsläpp – Material som avger minimala eller inga flyktiga organiska föreningar (VOC), såsom färg med låg eller ingen VOC.

Låg eller ingen toxicitet – Material som avger lite eller inga cancerframkallande ämnen, irriterande ämnen eller reproduktionstoxiska ämnen.

Fuktbeständiga – Genom att motstå fukt hämmar produkterna biologisk tillväxt, såsom mögel, och håller längre.

Hälsosamt underhåll – Material som kan rengöras med giftfria eller VOC-fattiga rengöringsprodukter.

Hälsofrämjande teknik – Enheter som mäter inomhusmiljön (IEQ) och förbättrar luftkvaliteten, såsom övervakningsinstrument.

Läs mer om detta ämne i Guide to Green Building Materials

4. Naturliga byggtekniker

Naturligt byggande är inte så enkelt som namnet antyder. Termen naturligt avser i detta fall det huvudsakliga byggmaterialet, inte alla material. Återvunnet material som glasflaskor och däck används ofta av naturliga byggare. Cement är också ett vanligt tillskott till flera naturliga byggmaterial.

Jord är det primära byggmaterialet för ungefär en fjärdedel av världens befolkning, främst i utvecklingsländerna. Naturligt byggande är populärt i utvecklingsländerna eftersom det kan göras manuellt. I västvärlden har dock naturligt byggande varit långsamt att slå igenom eftersom det vanligtvis är ganska arbetsintensivt. Och när man jämför byggkostnader dollar för dollar vinner den billigare metoden nästan alltid.

Mekanisering har smugit sig in i naturliga byggtekniker som ett sätt att minska de höga arbetskraftskostnaderna. Naturliga byggare har många tekniker att välja mellan, oavsett om de vill ha ett mycket hållbart alternativ, en snabb och enkel metod, en som är arbetsintensiv eller en som inte är det.

Cob

Termen cob betecknar en blandning av lera, sand, vatten och halm (eller annat fibröst material) som blandas ihop till handflator stora klumpar. Det vanligaste sättet att blanda cob är manuellt (genom att mosa det med fötterna och vända det som en pannkaka på en presenning), men det kan också blandas med maskin. Cob-väggar byggs upp från grunden tills de bildar en monolitisk struktur, vilket innebär att det är en solid enhet, till skillnad från komprimerade jordblockbyggnader, som består av många små block staplade på varandra.

Adobe

Adobe-konstruktion har praktiserats så långt tillbaka som 6000 f.Kr. Tre av samma grundmaterial används som för cob (lera, sand och vatten), förutom att det fjärde fibrösa materialet endast används ibland. När blandningen är klar låter man den torka i formar tills den hårdnar till tegelstenar, som sedan läggs av murare. På platser där byggnaden kommer att utsättas för hårt, vått väder stabiliseras adobe ibland med lite cement eller asfaltemulsion för att hålla ihop det.

Komprimerade jordblock

CEB är ett mekaniserat alternativ till adobe, vilket minskar arbetskostnaderna avsevärt. Till skillnad från handgjorda adobe block komprimeras dessa block med maskin och tillverkas med precision, vilket ger block som är enhetliga i storlek och form och som inte kräver murbruk som utjämningsmedel (de kan staplas torra).

Stampad jord

Jord är även här huvudingrediensen, men istället för att stapla eller lägga materialet på plats, stampas eller komprimeras det, vanligtvis med hjälp av formar. Idag används vanligtvis mekaniserad utrustning för komprimeringen.

Halmbalar

Halm är ett mycket isolerande förnybart material, vilket gör det till ett utmärkt naturligt byggmaterial. Nackdelen är att halm måste hållas torrt, annars möglar det och ruttnar. Halmbalbyggnader kan vara icke-bärande, där en stolp- och balkkonstruktion bär upp strukturen och halm används som fyllning, eller bärande. Icke-bärande är den vanligaste metoden för halmbalbyggnad.

Ved

Ved avser de korta träbitar som man normalt ser i en öppen spis. Men istället för att bränna dem som bränsle staplas träet med ändarna utåt och hålls ihop med murbruk, vilket ger ett snyggt och naturligt utseende. Liksom jord har det en hög värmemassa. Och liksom halmbalar har det också höga isoleringsegenskaper. På så sätt är det ett utmärkt byggmaterial. Det kräver murbruk, men det går att använda cob istället för cement.

Timmerstomme

Liksom jord är trä ett annat gammalt byggmaterial. Om träet kommer från en certifierad källa (t.ex. FSC) som återplanterar sina skogar och är lokalt producerat, kan det vara ett mycket hållbart naturligt byggmaterial. I stolpkonstruktioner grävs träpålar ner i marken (där de kan ruttna snabbt), medan timmerkonstruktioner (även kallade stolp- och balkkonstruktioner) använder en separat grund.

Precis som jord och trä har människor byggt med sten i tusentals år. Och varför inte? Det är ett vackert, hållbart material med hög värmemassa. Med dagens utbud av byggmaterial är dock stenmurverk mest vanligt i uteplatser och trädgårdsmurar.

Pappersbetong

Papper från alla källor kan återvinnas och omvandlas till pappersbetong genom att blanda papper, cement och vatten i en stor mixer. Liksom vissa andra naturliga byggmaterial minskar tillsatsen av cement hållbarheten.

Gjuten jord

Denna byggmetod liknar betong i tillverkningen, men sammansättningen är annorlunda. Istället för sand och grus används vanlig jord som ballast.

5. Livscykelanalys (LCA)

Det finns mycket mer att berätta än vad som står på baksidan av boken. Miljömedvetna byggare inser fördelarna med hållbart byggande, delvis eftersom de förstår hur allt på jorden hänger ihop. Det är därför inte förvånande att branschen har anammat livscykelanalys (LCA) för att noggrant analysera en byggnads hela livscykel, istället för att bara titta på summan av de delar som ingår i byggnaden.

Vad är en livscykelanalys?

En livscykelanalys är en metod som används för att mäta den påverkan en produkt eller process har på miljön, från början av processen (råvaruutvinning) till slutet av processen (avfallshantering). Dessa analyser kan användas för att analysera allt från byggmaterial till möbler.

LCA används för att mäta både material- och energitillförsel och -uttag, utvärdera effekterna av dessa tillförsel och uttag och formulera data till användbar information för att förstå resultatet av en viss produkt eller process på luften (t.ex. ozonnedbrytning), marken (t.ex. avfall) eller vattnet (t.ex. föroreningar).

Lite bakgrund om livscykelanalyser

Vissa aspekter av LCA användes redan på 1970-talet, men det omfattande tekniska ramverket för processen har utvecklats först under de senaste åren. Society of Environmental Toxicology and Chemistry (SETAC) har i stor utsträckning ansvarat för att utveckla LCA till vad det är idag, även om ett stort antal andra organisationer också har varit delaktiga i utvecklingen.

Fördelar med LCA

Livscykelanalyser är ett kraftfullt verktyg som gröna byggare kan använda för att välja de mest miljövänliga produkterna och processerna. LCA analyserar effekterna av en överföring från ett medium till ett annat, till exempel eliminering av luftutsläpp genom att skapa avloppsvatten. På så sätt kan de spåra vad som händer med enskilda komponenter i en byggnad för att få fram exakta data om hållbarheten för en hel byggnad under hela dess livscykel.

Att bedöma miljöpåverkan är svårt. Även om det är lätt att se att bambugolv är ett bättre alternativ för miljön än en vanlig matta, är det inte så självklart att bedöma hållbarheten hos två liknande bambugolv utan att göra en LCA. Hur långt har golvet transporterats innan det slutligen installerades? Hur mycket energi har gått åt till att tillverka det? Vilken effekt kommer avfallshanteringen att ha?

Även om en produkt på ytan kan verka producera mer koldioxidutsläpp, kan den, när dess totala miljöpåverkan beaktas (t.ex. effekter på luft, mark och vatten), vara mycket mindre skadlig för miljön än en produkt som släpper ut mindre koldioxid.

Information är makt. Med hjälp av den omfattande information som en LCA ger blir det mycket lättare att få acceptans från intressenter (dvs. myndigheter, medborgare), eftersom byggare har tillförlitliga data att hänvisa till när de argumenterar för ett byggnadsprojekt.

Resurser för att genomföra en LCA

National Risk Management Research Laboratory har publicerat Life cycle assessment: Principles and Practice, en gratis e-bok som täcker hela processen för att genomföra en LCA.

Det finns ett antal programvaruverktyg som kan hjälpa till att genomföra livscykelanalyser. Whole Building Design Guide har en lista över livscykelkostnader, bedömning och hantering, och DOE har en omfattande katalog över programvaruverktyg för byggnaders energiförbrukning.

Grundläggande guide till grönt byggande