\n\n\n\n
Europ\u00e9er tillbringar i genomsnitt 90 procent av sina liv inomhus<\/a>. Och \u00e4ven om det \u00e4r intuitivt att t\u00e4nka sig att de f\u00f6rh\u00e5llanden som utg\u00f6r v\u00e5ra inomhusmilj\u00f6er d\u00e4rf\u00f6r skulle ha stor inverkan p\u00e5 v\u00e5r h\u00e4lsa och v\u00e5rt v\u00e4lbefinnande, har begreppet inomhusmilj\u00f6kvalitet f\u00f6rst nyligen studerats p\u00e5 allvar.<\/p>\n\n\n\n Diskussioner om det som V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen kom att kalla \u201dsjuka hus-syndromet\u201d d\u00f6k upp p\u00e5 1970-talet, n\u00e4r sjukdomsfrekvensen b\u00f6rjade \u00f6ka hos personer som arbetade i nybyggda kontorsbyggnader.<\/p>\n\n\n\n De byggnadsrelaterade symptomen omfattade hosta, huvudv\u00e4rk, yrsel, illam\u00e5ende, tr\u00f6tthet, irritation i \u00f6gon, n\u00e4sa och hals samt hudproblem, som inte verkade ha n\u00e5gon specifik orsak, men som f\u00f6rb\u00e4ttrades n\u00e4r de drabbade personerna hade l\u00e4mnat byggnaden.<\/p>\n\n\n\n Forskningen<\/a> visade att nya byggmetoder som luftt\u00e4ta konstruktioner med otillr\u00e4cklig ventilation och en utbredd anv\u00e4ndning av syntetiska byggmaterial med h\u00f6ga utsl\u00e4pp l\u00e5g bakom dessa symptom. Denna uppt\u00e4ckt ledde till en fortfarande p\u00e5g\u00e5ende studie av inomhusmilj\u00f6ns effekter p\u00e5 m\u00e4nniskors h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n Centers for Disease Control and Prevention (CDC) definierar nu IEQ<\/a> som \u201dkvaliteten p\u00e5 en byggnads milj\u00f6 relaterad till h\u00e4lsan hos dem som vistas i den\u201d. I diskussioner om IEQ h\u00e4nvisas ibland bara till inomhusluftkvalitet (IAQ), men termen omfattar alla milj\u00f6faktorer som p\u00e5verkar en byggnad eller en person som vistas i den, inklusive belysning, akustik, termisk komfort, ergonomi och till och med byggnadsdesign.<\/p>\n\n\n\n Kvaliteten p\u00e5 inomhusluften \u00e4r den mest v\u00e4lk\u00e4nda och v\u00e4lstuderade av alla faktorer som bidrar till IEQ. IAQ avser helt enkelt kvaliteten p\u00e5 luften i en byggd milj\u00f6. En h\u00f6g luftkvalitet \u00e4r fri fr\u00e5n f\u00f6roreningar, allergener, organiskt material som m\u00f6gelsporer och partikelformigt material. D\u00e5lig luftkvalitet kan ha h\u00f6ga halter av en eller flera av dessa saker.<\/p>\n\n\n\n Flera h\u00e4lsoeffekter \u00e4r f\u00f6rknippade med d\u00e5lig luftkvalitet:<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 l\u00e5ng sikt kan d\u00e5lig luftkvalitet leda till luftv\u00e4gs- och hj\u00e4rtsjukdomar, kognitiva problem och cancer.<\/p>\n\n\n\n Riskerna \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r barn, \u00e4ldre och personer med redan existerande medicinska tillst\u00e5nd. Det \u00e4r mer sannolikt att marginaliserade grupper och l\u00e5ginkomsthush\u00e5ll drabbas av d\u00e5lig luftkvalitet.<\/p>\n\n\n\n De vanligaste k\u00e4llorna till f\u00f6roreningar inomhus \u00e4r: f\u00f6rbr\u00e4nningsk\u00e4llor som eldst\u00e4der och gasspisar, \u00e4ldre byggnadsmaterial som inneh\u00e5ller asbest, nya byggnadsmaterial som inneh\u00e5ller VOC och andra skadliga kemiska f\u00f6reningar, m\u00f6gel, hush\u00e5llsreng\u00f6ringsprodukter, bek\u00e4mpningsmedel, f\u00f6roreningar utomhus och radon.<\/p>\n\n\n\n EPA f\u00f6rklarar<\/a> att det finns fyra grundl\u00e4ggande s\u00e4tt att avg\u00f6ra om en byggnad har ett problem med IAQ. F\u00f6r det f\u00f6rsta f\u00f6resl\u00e5r de att man tittar efter h\u00e4lsosymtom, \u201ds\u00e4rskilt om de upptr\u00e4der efter att en person flyttar till en ny bostad, bygger om eller m\u00f6blerar om ett hem eller behandlar ett hem med bek\u00e4mpningsmedel.\u201d<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det andra r\u00e5der de oss att \u201didentifiera potentiella k\u00e4llor till luftf\u00f6roreningar inomhus\u201d, k\u00e4llor som en gasspis eller en nylagd matta.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det tredje f\u00f6resl\u00e5r EPA att man unders\u00f6ker eventuella livsstilsvanor som kan bidra till luftf\u00f6roreningar inomhus (t.ex. r\u00f6kning). Slutligen rekommenderar EPA att man unders\u00f6ker om det finns tecken p\u00e5 ventilationsproblem i bostaden, t.ex. fuktproblem, m\u00f6gel eller inst\u00e4ngd luft.<\/p>\n\n\n\n Det finns m\u00e5nga m\u00f6jligheter att f\u00f6rb\u00e4ttra IAQ under bygg- och renoveringsprojekt. I Whole Building Design Guide rekommenderas<\/a> f\u00f6ljande strategier f\u00f6r nybyggnation av bost\u00e4der:<\/p>\n\n\n\n Andra effektiva strategier \u00e4r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen fr\u00e5n v\u00e4rmesystem och matlagningsapparater, installera kolmonoxid- och radonm\u00e4tare och v\u00e4lja naturliga eller VOC-fria f\u00e4rger, ytbehandlingar och inredningsdetaljer.<\/p>\n\n\n\n Studier tenderar att vara \u00f6verens om att naturligt ljus \u00e4r den b\u00e4sta belysningsstrategin f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa eftersom naturligt ljus \u00e4r vad vi har utvecklats till att beh\u00f6va. Artificiell belysning ger upphov till olika spektrum av ljus – spektrum som inte motsvarar vad v\u00e5ra kroppar beh\u00f6ver f\u00f6r att fungera som biologiska organismer.<\/p>\n\n\n\n Ien litteraturgenomg\u00e5ng fr\u00e5n 2002<\/a> av National Renewable Energy Laboratory (NREL) om effekterna av naturligt ljus rapporteras att dagsljus \u201dhar f\u00f6rknippats med f\u00f6rb\u00e4ttrat hum\u00f6r, f\u00f6rb\u00e4ttrad moral, l\u00e4gre tr\u00f6tthet och minskad \u00f6gonbelastning\u201d, f\u00f6rutom f\u00e4rre stressrelaterade sjukdomar.<\/p>\n\n\n\n Artificiell belysning, \u00e5 andra sidan, s\u00e4rskilt \u201dl\u00e5ngvarig exponering f\u00f6r kallvita lysr\u00f6r\u201d, p\u00e5verkar m\u00e4nniskans dygnsrytm negativt, vilket har skadliga effekter p\u00e5 nervsystemet, blodtrycket, hormonsystemet och det psykiska v\u00e4lbefinnandet.<\/p>\n\n\n\n NREL f\u00f6resl\u00e5r att h\u00e4lsoproblem kan minskas genom att f\u00f6rb\u00e4ttra byggnadsinnehavarnas tillg\u00e5ng till dagsljus eller, om det inte \u00e4r m\u00f6jligt, genom att anv\u00e4nda ljusstarka lampor med fullt spektrum.<\/p>\n\n\n\n Strategier f\u00f6r positiv belysning \u00e4r dock mer komplexa \u00e4n att bara tillf\u00f6ra ljus. NREL noterar att problem med bl\u00e4ndning, liksom h\u00f6ga inomhustemperaturer, kan skapa oavsiktliga h\u00e4lsokonsekvenser som huvudv\u00e4rk, tr\u00f6tthet, v\u00e4rmerelaterat obehag och anstr\u00e4ngda \u00f6gon.<\/p>\n\n\n\n Att designa f\u00f6r dagsljus \u00e4r en komplex uppgift som kr\u00e4ver att arkitekterna tar h\u00e4nsyn till det geografiska l\u00e4get p\u00e5 makro- och mikroniv\u00e5, platsens topografi, byggnadens layout, klimat och byggnadsmaterial, som alla spelar en roll f\u00f6r att best\u00e4mma vilka ljusresurser som finns tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n\n\n\n Arkitekten Gregg D. Ander<\/a> menar att effektiv dagsljusdesign egentligen bara \u00e4r m\u00f6jlig vid nybyggnation, eftersom man d\u00e5 kan optimera byggnadens orientering och \u201dutveckla ett klimatanpassat f\u00f6rh\u00e5llande mellan f\u00f6nster och v\u00e4ggyta\u201d som balanserar v\u00e4rme\u00f6kning och -f\u00f6rlust och tar h\u00e4nsyn till bl\u00e4ndning och eventuella variationer i ljustillg\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n Han rekommenderar h\u00f6gpresterande glasningssystem f\u00f6r f\u00f6nster<\/a> och aktiva eller passiva takf\u00f6nster som \u00e4r utformade med tanke p\u00e5 v\u00e4rme\u00f6kning och v\u00e4rmef\u00f6rlust. Dessa och andra rekommendationer, t.ex. skuggningsanordningar och mer reflekterande tak och v\u00e4ggar, \u00e4r lika m\u00f6jliga vid en ombyggnad.<\/p>\n\n\n\n Att installera takf\u00f6nster, l\u00e4gga till sidoljus i en d\u00f6rr eller ers\u00e4tta en solid d\u00f6rr med franska d\u00f6rrar \u00e4r alla enkla s\u00e4tt att \u00f6ka dagsljusinsl\u00e4ppet vid renoveringar. \u00c4ven ljusare f\u00e4rg och f\u00f6nsterbehandlingar eller speglar och reflekterande ytor kan g\u00f6ra en interi\u00f6r ljusare.<\/p>\n\n\n\n Akustisk komfort uppn\u00e5s n\u00e4r en byggd milj\u00f6 erbjuder en tillr\u00e4cklig akustisk milj\u00f6 f\u00f6r interaktion, koncentrerat arbete och tillr\u00e4ckligt med utrymme f\u00f6r avskildhet.<\/p>\n\n\n\n Samma m\u00e5l g\u00e4ller vid bostadsbyggande. En familjemedlem b\u00f6r rimligen kunna koncentrera sig p\u00e5 l\u00e4xor i ett rum medan en annan bekv\u00e4mt kan f\u00f6ra ett samtal i ett annat rum.<\/p>\n\n\n\n Bullerexponering, s\u00e4rskilt exponering f\u00f6r bullerf\u00f6roreningar som kommer fr\u00e5n utsidan av en byggnad, kan ha en \u00f6verraskande inverkan p\u00e5 m\u00e4nniskors h\u00e4lsa, och det p\u00e5verkar oproportionerligt m\u00e4nniskor som bor i l\u00e5ginkomsthush\u00e5ll. Europeiska revisionsr\u00e4tten har i sin forskning kommit<\/a> fram till att \u201dbuller orsakar 12 000 f\u00f6rtida d\u00f6dsfall och 48 000 nya fall av ischemisk hj\u00e4rtsjukdom, bidrar till inl\u00e4rningssv\u00e5righeter hos barn, orsakar s\u00f6mnbrist och irritation och kostar europ\u00e9erna uppskattningsvis 40 miljarder euro per \u00e5r\u201d.<\/p>\n\n\n\n Att f\u00f6rb\u00e4ttra den akustiska komforten \u00e4r komplext. Politiska \u00e5tg\u00e4rder som trafikstyrning och bullerregler kan vara lika viktiga f\u00f6r att minska bullerst\u00f6rningar som f\u00f6rb\u00e4ttringar av byggnader.<\/p>\n\n\n\n Vid nybyggnation eller omfattande renovering kan teknik som ljudd\u00e4mpande laminerade gipsskivor, akustisk isolering eller ljudd\u00e4mpande f\u00f6nster g\u00f6ra mycket f\u00f6r att minska ljudproblemen i en byggnad.<\/p>\n\n\n\n Giovana Martino p\u00e5 ArchDaily f\u00f6resl\u00e5r att<\/a> man ska ha en praktisk inst\u00e4llning till akustiska f\u00f6rb\u00e4ttringar. Hon konstaterar att ingen vanlig byggnad n\u00e5gonsin kommer att bli helt ljudisolerad, s\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 att traditionella byggmaterial inte erbjuder s\u00e4rskilt mycket akustisk isolering.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka isolera en byggnad helt och h\u00e5llet rekommenderar hon att man identifierar var problemljuden kommer ifr\u00e5n eller sannolikt kommer att komma ifr\u00e5n. Genom att strategiskt installera tv\u00e5glasf\u00f6nster, akustikpaneler, takpaneler och gummiduk i utrymmen d\u00e4r buller tr\u00e4nger in kan man \u00f6ka den akustiska komforten, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n Alla \u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6ver inte vara stora. \u00c4ven enkla till\u00e4gg som mattor, tunga gardiner och st\u00f6rre, stoppade m\u00f6bler kan bidra till att d\u00e4mpa ljud genom att absorbera ljudv\u00e5gor i st\u00e4llet f\u00f6r att reflektera dem.<\/p>\n\n\n\n Termisk komfort inneb\u00e4r att de som vistas i byggnaden kan g\u00f6ra utrymmet s\u00e5 varmt eller kallt som de sj\u00e4lva vill. USGBC ger mer<\/a> information och anger att reglering av termisk komfort \u201dg\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r de boende, oavsett om det g\u00e4ller enskilda utrymmen eller utrymmen som delas av flera personer, att justera minst ett av f\u00f6ljande i sin lokala milj\u00f6: lufttemperatur, str\u00e5lningstemperatur, lufthastighet och luftfuktighet.\u201d<\/p>\n\n\n\n Komfort \u00e4r naturligtvis subjektivt och m\u00e5nga faktorer som p\u00e5verkar den personliga komforten kan ingen byggare eller konstrukt\u00f6r p\u00e5verka. Enligt International WELL Building Institute (IWBI)<\/a> har dock termiska faktorer flera m\u00e4tbara effekter p\u00e5 m\u00e4nniskors h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n Kalla temperaturer och pl\u00f6tsliga temperaturfall \u00e4r f\u00f6rknippade med en minskad lungfunktion och kan utl\u00f6sa astma. IWBI h\u00e4nvisar till EPA:s BASE-studie, d\u00e4r man fann att varmare inomhustemperaturer p\u00e5 vintern och kallare inomhustemperaturer p\u00e5 sommaren var f\u00f6rknippade med byggnadsrelaterade sjukdomssymptom.<\/p>\n\n\n\n Luftfuktighet faller ocks\u00e5 under paraplyet termisk komfort. Alltf\u00f6r h\u00f6g eller l\u00e5g luftfuktighet kan leda till irritation i luftv\u00e4garna, allergiska reaktioner och astma, s\u00e4ger IWBI.<\/p>\n\n\n\n IWBI erbjuder praktiska l\u00f6sningar f\u00f6r att optimera den termiska komforten. De f\u00f6resl\u00e5r att str\u00e5lningsv\u00e4rme och -kylning, snarare \u00e4n luftkonditioneringssystem, \u00e4r ett bra alternativ f\u00f6r byggnadens h\u00e4lsa eftersom det minskar de allergener som annars skulle cirkulera genom byggnaden. De f\u00f6resl\u00e5r ocks\u00e5 att man s\u00e4kerst\u00e4ller att HVAC-enheterna \u00e4r r\u00e4tt dimensionerade.<\/p>\n\n\n\n Personlig eller lokal kontroll \u00f6ver de termiska f\u00f6rh\u00e5llandena g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r de boende att uppr\u00e4tth\u00e5lla sin egen komfort. Lokal kontroll inkluderar enkla \u00e5tg\u00e4rder som \u00f6ppningsbara f\u00f6nster.<\/p>\n\n\n\n Att f\u00f6rb\u00e4ttra isoleringen, anv\u00e4nda passiva kylstrategier som skuggande tr\u00e4d och naturlig ventilation samt att dimensionera HVAC-systemet p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt \u00e4r enkla l\u00f6sningar som ocks\u00e5 bidrar till att spara energi.<\/p>\n\n\n\n Oavsett om ett byggnadsprojekt \u00e4r en nybyggnation eller en eftermontering kommer t\u00e4tning av luftl\u00e4ckor att f\u00f6rb\u00e4ttra komforten genom att eliminera drag.<\/p>\n\n\n\n Om det finns utrymme i budgeten kan golvv\u00e4rme \u00f6ka komforten f\u00f6r de boende och ge b\u00e4ttre kontroll \u00f6ver de termiska f\u00f6rh\u00e5llandena.<\/p>\n\n\n\n Ergonomi \u00e4r \u201dvetenskapen om arbete\u201d, s\u00e4ger International Ergonomics Association<\/a>. Det \u00e4r en studie av hur m\u00e4nniskor interagerar med sina arbetsmilj\u00f6er, b\u00e5de fysiskt, kognitivt och organisatoriskt.<\/p>\n\n\n\n Buthayna Eilouti<\/a>, professor i arkitektur, s\u00e4ger att \u201dhuvudm\u00e5let med att integrera ergonomi i arkitektonisk design \u00e4r att optimera interaktionen mellan m\u00e4nniska och byggd milj\u00f6 f\u00f6r att \u00f6ka m\u00e4nniskors tillfredsst\u00e4llelse med sin byggda milj\u00f6 och f\u00f6rb\u00e4ttra byggnaders prestanda\u201d. Hon menar att ergonomiska byggnader \u00e4r \u201dmer m\u00e4nniskocentrerade\u201d, har b\u00e4ttre prestanda och \u00e4r mer socialt h\u00e5llbara.<\/p>\n\n\n\n Till\u00e4mpningarna av ergonomi inom byggnadsdesign \u00e4r otroligt omfattande. I praktiken handlar det om allt fr\u00e5n om trappan i hallen \u00e4r tillr\u00e4ckligt upplyst f\u00f6r att man ska kunna ta sig fram p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt till om k\u00f6ksb\u00e4nkarna har r\u00e4tt h\u00f6jd f\u00f6r den som lagar mat.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6ljaktligen varierar h\u00e4lsoeffekterna av att interagera med en byggnad som inte \u00e4r ergonomiskt v\u00e4l utformad avsev\u00e4rt. Alla de vanliga h\u00e4lsoeffekterna av d\u00e5lig ergonomi p\u00e5 arbetsplatsen – t.ex. repetitiva skador, stukningar, \u00f6veranstr\u00e4ngningar, fallrisker, huvudv\u00e4rk, kronisk sm\u00e4rta, stress och s\u00e5 vidare – kan vara aktuella f\u00f6r en person som regelbundet vistas i ett utrymme som inte \u00e4r byggt med tanke p\u00e5 honom eller henne.<\/p>\n\n\n\n \u201dTrots att alla m\u00e4nskliga aktiviteter utf\u00f6rs i en byggd milj\u00f6 verkar det bara finnas ett f\u00e5tal studier om en metod f\u00f6r byggnadsdesign som bygger p\u00e5 ett ergonomiskt syns\u00e4tt\u201d, s\u00e4ger arkitekterna Erminia Attaianese och Gabriella Duca.<\/a><\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om byggstandarder som WELL och LEED fr\u00e4mjar de boendes h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande, fokuserar de inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis p\u00e5 hur det byggda utrymmets egenskaper i sig kan interagera med de boende p\u00e5 ett h\u00e4lsosamt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n Attaianese och Duca menar att m\u00e5let med en ergonomisk byggnadsdesign skulle vara att \u201dskapa arbets- och bostadsutrymmen som faktiskt passar inv\u00e5narnas behov\u201d. De menar att anv\u00e4ndarnas deltagande i byggnadsdesignen och byggnadsdesignerns tolkning av olika anv\u00e4ndares behov \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att en s\u00e5dan metod ska bli framg\u00e5ngsrik.<\/p>\n\n\n\n Genom att betrakta byggnaden som ett system, menar de, kan konstrukt\u00f6rerna b\u00e4ttre optimera f\u00f6rh\u00e5llandet mellan brukaren och den byggda milj\u00f6n. De medger att detta \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra n\u00e4r arkitektonisk design m\u00e5ste f\u00f6lja vissa standarder och koder.<\/p>\n\n\n\n Vid nybyggnation och ombyggnad kan ergonomin f\u00f6rb\u00e4ttras genom att man fokuserar p\u00e5 avsedd anv\u00e4ndning, anv\u00e4ndarnas f\u00f6rm\u00e5gor, behov, eventuella beteenden och preferenser samt eventuella framtida anpassningar som kan bli n\u00f6dv\u00e4ndiga (t.ex. \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u00e5ldras p\u00e5 plats).<\/p>\n\n\n\n Huvudbild<\/strong>: Spacejoy<\/a>; Bild 1<\/strong>: Jos\u00e9 Santar\u00e9m<\/a>; Bild 2<\/strong>: Kari Shea<\/a>; Bild 3<\/strong>: Kam Idris<\/a><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den h\u00e4r guiden ger dig en introduktion till inomhusmilj\u00f6kvalitet (IEQ). Den \u00e4r avsedd f\u00f6r alla som \u00e4r intresserade av att l\u00e4ra sig mer om vad som utg\u00f6r en h\u00e4lsosam inomhusmilj\u00f6 och hur man kan f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten p\u00e5 sin inomhusmilj\u00f6 under […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":44127,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[2069],"tags":[],"class_list":["post-57220","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-grona-byggmetoder"],"uagb_featured_image_src":{"full":["https:\/\/cdn.shortpixel.ai\/spai\/q_lossy+ret_img+to_webp\/greenbuildingeurope.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/living-room-with-large-windows-green-building-guide-to-indoor-environmental-quality-ieq.jpg",1400,739,false],"thumbnail":["https:\/\/cdn.shortpixel.ai\/spai\/q_lossy+ret_img+to_webp\/greenbuildingeurope.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/living-room-with-large-windows-green-building-guide-to-indoor-environmental-quality-ieq-50x50.jpg",50,50,true],"medium":["https:\/\/cdn.shortpixel.ai\/spai\/q_lossy+ret_img+to_webp\/greenbuildingeurope.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/living-room-with-large-windows-green-building-guide-to-indoor-environmental-quality-ieq-230x121.jpg",230,121,true],"medium_large":["https:\/\/cdn.shortpixel.ai\/spai\/q_lossy+ret_img+to_webp\/greenbuildingeurope.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/living-room-with-large-windows-green-building-guide-to-indoor-environmental-quality-ieq-768x405.jpg",768,405,true],"large":["https:\/\/cdn.shortpixel.ai\/spai\/q_lossy+ret_img+to_webp\/greenbuildingeurope.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/living-room-with-large-windows-green-building-guide-to-indoor-environmental-quality-ieq-1024x541.jpg",1024,541,true],"1536x1536":["https:\/\/cdn.shortpixel.ai\/spai\/q_lossy+ret_img+to_webp\/greenbuildingeurope.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/living-room-with-large-windows-green-building-guide-to-indoor-environmental-quality-ieq.jpg",1400,739,false],"2048x2048":["https:\/\/cdn.shortpixel.ai\/spai\/q_lossy+ret_img+to_webp\/greenbuildingeurope.eu\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/living-room-with-large-windows-green-building-guide-to-indoor-environmental-quality-ieq.jpg",1400,739,false]},"uagb_author_info":{"display_name":"Mary Read","author_link":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/author\/mary-read\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Den h\u00e4r guiden ger dig en introduktion till inomhusmilj\u00f6kvalitet (IEQ). Den \u00e4r avsedd f\u00f6r alla som \u00e4r intresserade av att l\u00e4ra sig mer om vad som utg\u00f6r en h\u00e4lsosam inomhusmilj\u00f6 och hur man kan f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten p\u00e5 sin inomhusmilj\u00f6 under […]","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/57220","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=57220"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/57220\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/44127"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=57220"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=57220"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/greenbuildingeurope.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=57220"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Kvaliteten p\u00e5 inomhusluften<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\n
Hur best\u00e4ms IAQ?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
F\u00f6rb\u00e4ttring av IAQ<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
\n
Belysning<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\nF\u00f6rb\u00e4ttra belysningen<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Akustik<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n
F\u00f6rb\u00e4ttring av akustiken<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Termisk komfort<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\nF\u00f6rb\u00e4ttra den termiska komforten<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Ergonomi<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n
F\u00f6rb\u00e4ttrad ergonomi<\/strong><\/h3>\n\n\n\n